Det var minst sagt en svettig kväll igår, jag satt som på nålar den lilla stunden jag var stilla. Jag var lite i sängen, lite på golvet, lite med näsan tryckt mot tvn och lite under täcket. Det är knasigt hur en kan dras med så fruknatsvärt och bli så jävla nervös. 4 perioder senare och det var fortfarande 1-1 och matchen skulle gå till straffar, då vågade jag knappt titta länge. Extra påfrestande att se detta själv också, bättre att ha någon man kan gorma tillsammans med. Men jag har ju tyvärr ingen vän som är hockeyintresserad alls. 

 

Ska man orka kommentera Kanadas filmning som ledde fram till PP och deras kvittering? Nä, vi släpper det. Jag kan inte heller peka ut en spelare som har varit min favorit i matchen, jag tycker alla har utmärkt sig på ett eller annat sätt. Strålman och Landeskog som går in med hela kroppen och motståndaren sitter som en fluga på vindrutan i plexit. Hedman och Klingberg som fullföljer sina uppspel långt upp över förlängda mållinjen. Samma gäller för Brodin och OEL. En förstafemma med Bäckis, Nylander och Lindberg i täten, vilka mål de gör. Fantastiskt att se! En fjärdefemma med Lundqvist, Eriksson Ek och Nordström som lyfter upp spelet för förstafemman att jobba med. För att inte snacka om förstärkningen som kom i form av Henrik Lunqvist och entrade mellan stolparna och som han briljerade. Jag är mållös! Och Lycklig! Om det var en eller två tårar som föll ner för dessa kinder runt 24 någongång inatt, ehm JA! 

 

Nu längtar jag tills att jag får slå på tvn vid 17.30 och vara så jävla avundsjuk över att jag inte kan befinna mig på Sergels torg för att hylla våra guldhjältar. All jävla cred till er, ni har gjort någonting fantastiskt!