Sitter just nu på tunnelbanan påväg hem från skolan och tänker på en sak. Det är en farbror ~70 som står upp. Han har gåstavar och ser inte ut att ha den bästa balansen. Jag tänkte direkt att jag skulle resa på mig och låta gubben sitta men såg att han hade fickorna fulla med ölburkar och han luktar alkohol. Varför fick det mig att tänka en extra gång om jag verkligen skulle resa mig upp för honom? Det var som att han blev mindre värd i mina ögon. Så dålig jag kände mig.