Det två människorna som gjorde att jag kom till världen heter Angeliqa och Mikael. Min mamma är född den 14 november 1973 och min pappa den 7 april 1971, de är alltså 39 och 42 år gamla.

 

Min mamma är en människa med mycket personlighet. Hon kan verkligen vara världens bästa och även världens mest envisaste människa. Det spelar ingen roll hur fel hon har, det går ändå inte att erkänna det. Men mamma är nog ändå den som jag vänder mig till först om det skulle vara något, hon har i de flesta fall väldigt bra svar på tal.

 

Min pappa är lite sån att han snackar först och tänker sen. Han har lite skeva sätt att se på olika saker och ibland är han den som får en på rätt bana igen. Pappa är även väldigt smart, tekniskt och mattesmart. Hemma hos pappa så finns alla prylar i elektronikväg som man kan tänkas behöva och även som man inte kan tänkas behöva.

 

Jag tror att jag ör en väldigt stark kombination av båda mina föräldrar. Jag är ganska smart och allmänbildad som mamma, sen säger folk att vi är jättelika till utseendet men det håller inte jag med om. Vi har bruna ögon, that's all.

Sen har jag mer pappas tänk och hans kroppsbyggnad. Jag är ganska lång och bred. Mamma är kort och mest liten.

 

Som ni säkert har förstått så bor mina föräldrar inte tillsammans längre, det var snart tio år sedan de gjorde det. Så jag har fått turen att få in två nya människor i mitt liv med. Inga som jag skulle kalla mina föräldrar men det är ju ändå lite som det. Både mamma och pappa hittade nya ganska så direkt efter de delade på sig och har hållit fast vid dom ända till nu, vilket är otroligt skönt så man slipper det problemet. Jag vet många som inte alls trivs med sina föräldrars nya. Men som sagt så har jag haft turen och trivs jättebra. Pappas nya heter Anna och hon är en väldigt glad och lättsam prick. Vi har oftast väldigt kul tillsammans och hon är bra att ha på många sätt. Mammas nya heter Jonne och han är också för det mesta glad och lättsam. Vi har oftare konflikter eftersom vi bor under samma tak och har gjort det i snart sju år.

 

Om det är nu jag ska lägga in bilder på dom så orkar jag inte det. Ni får nöja er med en ganska osammanhängande beskrivning.